Detta inlägget blir lite som ett intro men också lite diskussion om sociala medier. Jag kickar igång genom att skriva att under denna hösten läser jag en kurs som heter LME 210, vars grund ligger i LME 110 som jag läste förra terminen. Kursen handlar om vad barn och unga gör på internet och via sociala medier. Väldigt kortfattat kan man säga att de sociala medierna går i regel ut på att kommunicera på ett snabbt och enkelt sätt att nå fram och skapa en dialog.

Det första jag kommer att tänka på då detta ämnet tas upp är hur beroende unga blir redan i låg ålder. Min bror på femton år speglar rätt så bra hur frekvent unga använder sociala medier i vardagen. Dagligen så sitter han framför sin Xbox och spelar olika spel, men under tiden så multi-taskar han genom att samtidigt vara uppkopplad mot online-tjänsten Xbox Live och prata med sina vänner som i sin tur är uppkopplade mot samma tjänst.

För dem som inte är insatta: (likt jag innan min bror förklarade) Xbox live är en onlinetjänst från Microsoft för spelkonsolerna Xbox samt Xbox 360. Den lanserades 2002 för Xbox och 3 år senare för Xbox 360.(Källa Wikipedia) Via live-tjänsten så kan man spela Xbox-spel med eller mot andra Xbox Live-spelare, över hela världen genom en Internet uppkoppling. Om man har Xbox live kan man dessutom chatta på Windows Live Messenger via sin konsol.

Men nu ska jag återgå till ämnet: jag tycker att man kan klassa Xbox Live som ett socialt medium då unga pojkar använder tjänsten som en kanal för att utbyta både strategier men även vardaglig trivia som vad de nyss åt till middag. Jag har nog aldrig tidigare reflekterat över att denna tjänsten kan klassas som socialt medium utan snarare sett det som en osocial tillflyktsort då min bror i regel försvinner totalt efter en minut och går in i den virtuella världen. Användandet av sociala medier har accelerat allt eftersom och vi blir allt mer beroende av dem – vi håller oss ständigt a-jour och online.

Det var inte förrns jag satt på dagens föreläsning i Sociala medier som jag fick det helt svart på vitt vad sociala medier egentligen innebär. Jag hade troligen hört om det men jag hade faktiskt ingen ordentlig koll på vad som kännetecknar ett socialt medium. Även om man blir osocial genom att stiga in i denna ”konstgjorda” värld så blir man social i den. Jag vet själv hur fast jag brukar bli i Facebook väl när man startar att surfa runt på sidan. Det blir lite Alfons-syndromet över det: ”Jag ska bara, jag ska bara” – maten kallnar och den riktiga världen väntar frustrerat på att man ska återgå till världen utanför Facebook. Tio minuter blir lätt till en halvtimme och en halvtimme blir till en timme. Detta blogginläggets sena tillkomst är ett bra bevis på vilken effekt Facebookandet har på mitt liv- allt blir förskjutet. Visst – man får en direktlänk från hemdatorn/laptopen/mobilen till världen och kan på så sätt inhämta massa information om till exempel trafiken via det sociala mediet Twitter och du kan få reda på vilken tid du ska träffa din kompis för lunch. Ibland blir dock denna ström av sociala meddelanden och information för stor och kan i längden leda till frustration, det är ju inte direkt socialt mot din kompis att sitta och twittra under er lunch medan ni för ett samtal.

Jag avslutar dagens reflektion om mitt och min familjs medievanor genom spegla vilka kommunikationsjunkies vi människor är genom citera författarinnan Anne Morrow Lindbergh:

God kommunikation är lika stimulerande som svart kaffe, och det är precis lika svårt att sova efteråt.”

Annonser